Utdrag ur läroböcker i historia.

Här kommer Frej Ahlqvist att publicera några utdrag ur Festalius historieböcker.

”Här i Festalius är vi medvetna om att vårt sätt att beskriva den historiska utvecklingen oftast säger mer om vår egen tid än om den tid som vi försöker beskriva.

 

Det borde därför vara bäst att skriva om historieberättelser från olika tider. Kanske utdrag ur läroböcker från varje sekel. Det är ett stort arbete som kommer att ta tid. Vill ni att jag ska göra det?

Under tiden så publicerar jag lite fragment som jag tror att ni kan vara intresserade av.”

Frej Ahlqvist, informatör
 

Här kan du läsa om

Utvecklingen av:

  • Samhällssystem

  • Drivkrafter

  • Hur vi gör

  • Smörja och att styra samhället

  • Längre ner finner du en tidslinje beskriven, mer om det finns också under fliken Tramid

Samhällssystem, hur samhället styrs och hur beslut tas

Under den tid då samhällena var så små att det mest var kringvandrande grupper så kan vi förmoda att beslut togs så som familjer fungerar.

När människor blev bofasta och började bilda samhällen så skapades också andra beslutsstrukturer. Det är dessa processer som fortfarande pågår. Det är ingen linjär utveckling, men det finns en tendens till utveckling mot samhällen där allt fler människor har det bra.

 

Auktoritära.

 

Människor i auktoritära samhällen tycker det är skönt när en stark ledare tar besluten.

Demokratiska

På olika sätt försöker man att få folkviljan att styra. Folkviljan definieras på många olika sätt. Dessa olika sätt att definiera folkviljan blir styrande för samhällets utveckling. Även i demokratiska samhällen förekom förtryck.

Individualistiska

Individens välmående sätts i centrum. Detta kan ske på många olika sätt som får stor betydelse för samhällets utveckling. Det kan vara allt från att den enskilde individen prioriterar sig själv på de andras bekostnad till, att alla individer ser sin egen betydelse i att skapa något bra för sig själv och alla andra individer i samhället. Det kan alltså blir ett samhälle med konkurrens och förtryck eller ett solidariskt samhälle med fria medmänniskor.

 

 

Fungerande drivkrafter

Genom århundaden har vissa olika mänskliga drivkrafter påvekat sahällsutvecklingen. Här kommer de kraftfullaste.

Hot och rädsla

Sammansvetsar grupperna och får individerna att inordna sig och följa normer och beslut. Gör att människor ofta agerar irrationellt. Att skapa ett vi och dom är effektivt och att finna ett yttre hot är också alltid effektivt.

Egennytta.

Få människor gör något som skadar dem själva. Tvärtemot försöker de på alla sätt skapa sådant som är bra dem själva. Olika samhällen har utnyttjat denna drivkraft på olika sätt. Ibland har det utmynnat i samhällen med stor solidaritet och lyckliga människor, ibland har det blivit förtryck och korruption. Det har berott på samhällets struktur.

Hierarkier

Människor inordnar sig lätt och omedvetet i hierarkier . De följer gärna beslut som tagits av en överordnad auktoritet.

Viljan att skapa det goda samhället

Människor har mycket empati, men omgivningen bestämmer vart empatin riktas. Människor vill nog oftast skapa samhällsstrukturer som är bra för så många som möjligt och inte förtycker eller misshandlar medmänniskor. Det har visat sig svårt att omsätta praktiken. Andra irrationella drivkrafter brukar få stort inflytande.

Hur vi gör

Nu i vårt goda samhälle så inser vi att dessa drivkrafter finns och att vi inte kan göra om människan. Genom årtusenden har det uppkommit många olika samhällsystem. De flesta har varit olika former av hiarkiska system där diktaturer frodats.

Egennyttan har genomsyrat samhällena och hot och rädsla har fungerat bra. Grupper har förtyckt varandra.

Även i mer demokratiska system har hot och rädsla fungerat och sådana samhällen har inte blivet bra för flertalet.

Ideologier var under lång tid drivande. Det var en vacker tanke men stupade på att de nästan alltid blev dogmatiska. Idén blev viktigare än verkligheten och resultatet.

Nu har vi äntligen lyckats skapa ett riktigt bra samhälle. Det bygger på att vi erkänner verkligheten som den är, utan att döma den. Vi beskriver verkligheten och reflekterar över den. Vi förstår att andra människor har andra verklighetsbeskrivningar som vi gärna tar del av. Vi har noga beskrivit hur vi vill att det framtida samhället ska se ut och fungera. Hur vi ska ta oss till det goda samhället har vi däremot inte kommit överens om eftersom det är helt beroende på hur verkligheten utvecklas.

Istället för att ha en ”ism” eller ideologi som stakar ut vägen så har vi lärt oss att det viktiga är att veta vart vi vill. Hur vi tar oss dit är omöjligt att veta, vi tar ett steg i taget med riktning mot ett gott samhälle.

Smörja och  styra samhällsutvecklingen.

Mycket forskningsresurser har lagts på att undersöka vilka styr- och smörjmedel som fungerar. Man har gjort experiment och man har analyserat historiska och pågående skeden. Detta är vad man kommit fram till.

 

Smörjmedel

Fungerar

Pengar fungerar på kort sikt, men inte på lång sikt.

Rörelse fungerar både på kort och lång sikt.

Målbilder fungerar.

 

Fungerar kanske, ibland

Strategier har dålig effekt på lång sikt, men kan fungera på kort sikt.

Solidaritet, empati.

 

Fungerar inte

Kärlek.

Känslor såsom aggressivitet, argumentering.

Krig.

Skrämsel och syndabockar.

Identitetsskapande gruppbildningar såsom nationer, religioner, raser, ideologier m m

 

Styrmedel

Bilder i vid bemärkelse fungerar bra, målbilder kallas det ibland. Med bild menas en beskrivning som kan innehålla allt, ord, bilder och musik. Det som fungerar bäst är komplexa konstruktioner som ger en intuitiv förståelse.

En vision eller utopi fungerar om den integreras i det undermedvetna.

Tidslinje

Forntid och Tramid

Om forntiden och Tramid vet vi inte mycket. Ni lever antingen i slutet av Forntiden eller i Tramid. Våra arkeologer hittar hela tiden ny kunskap om den gamla tiden. Om Tramid kan du läsa under en annan flik.

Förutom arkeologiska och arkivarkeologiska lämningar så finns Berättelsebokens myter och berättelser som härstammar från denna tid. Det är de Gamla Berättelserna som anses komma från Forntiden och i viss mån Tramid. Arkivarkeologerna hittar ibland nya dokument från Tramid, de kallas för de Kyrelliska böckerna eller Postverksböckerna. Alla dessa berättelser finner du i toppmenyn.

En hel del av det vi vet om Tramid finns under en egen flik i menyn. 

Tiden efter att det vände

År 0 - 300 ev

Den tid då kaoset från Tramid rättades till. Det lades en grund för goda samhällen. Många ismer och ideologier misslyckades. I vissa samhällen fungerade det bra i andra fungerade det dåligt.

Berättelserna i Nya Bäreättelseboken kommer från sen Tramid och från tiden då det vände. Nya Berättelseboken finner du i toppmenyn.

Prövotiden, utvecklingstiden

År 300 - 850 ev

Olika typer av lösningar  undersöktes, prövades och utvärderades. Väl kända metoder för att utvärdera  och bygga kunskap började plötslig användas. Erfarenheter blev viktiga och började påverka de beslut som formade samhället.

Från denna tidsepok finns mycket samlat i arkiven. 

 

Den nya tiden, de goda samhällena

År 850 - 

Goda samhällen började fungera. Människor beskrev den framtid som de vill ha. Dessa beskrivningar av det samhälle vi önskade blev styrande för de beslut som formar samhällsutvecklingen.

 

 

Sajtens webbadress är www.festalius.se

Sajten är ett konstprojekt av Erik Winqvist.

Målningar av Lotta Lagercrantz. Några av Siri Iversen-Ejve och Henrik Ivarsson. Teckningar Ella Bäckman. Teckningar av gubbar Anton Bäckman.

Här kan du läsa om PROCESSEN (hur projektet utvecklas)  klicka  

Utopiportalen med andra positiva framtidsvisioner  www.braframtid.se   

 

Projektet leds av www.musikochteater.se  

Där finns Festalius ambassad och informatören Frej Ahlqvist.

This site was designed with the
.com
website builder. Create your website today.
Start Now