Religion och kärlek

Kärlek

Slösa inte din kärlek på gud.

Det är en fin tanke. Om gud finns så vill hen att vi ska ha det bra, det är nog det som gud vill helst av allt, att vi ska ha det bra.


Kärleken finns. Mellan människo. I vårt samhälle. Till vår jord. Kanske till och med i universum. Kärleken är stor och viktig.


Det som göder kärleken bäst är kärlek. Kärlek föder mer kärlek.

Andlighet

Är andlighet detsamma som kärlek? nej det tror vi inte, andlighet är något annat.
Man ska vara försiktig så att andligheten inte utarmar kärleken. Vi kan själva bestämma om andligheten ska göda eller utarma kärleken.

 

Religiositet

I vårt goda samhälle finns det många som är religiösa. De har en stark gudstro och mår bra av det. Andra tror att det inte finns någon gud och de trivs bra med det. Vi tycker inte att det är så viktigt om gud finns eller inte, men vi är övertygade om att om gud finns så vill hen att vi ska ha det bra.


Vi kan se i våra historieböcker att religionen har använts som ursäkt för att kriga, förtrycka, exkludera, elitisera och mycket annat dumt. Så har inte vi det.

Varje generation måste arbeta och beskriva religionen, så att den förbättrar livet. Vi är övertygade att det är guds vilja, om hen finns.

Vi tror också att det är viktigt att inkludera så många som möjligt i det goda samhället. Nästan alla vill leva i ett gott samhälle, men de som inte vill slipper. Det har visat sig att deefter en tids opposition brukar ändra sig. Det är ofta berikande. 

Undersöka storheten i oss

Det finns många sätt att finna frid. Begrepp som meditation, bön och nåd pratar vi ofta om.

Riter

Riter är viktiga, riter ger mening. Riterna utvecklas och är en del av varje människas utveckling.Våra riter bygger på tradition och viljan om att ge förutsättningar för ett bra liv. 

 

Historier

Samhällets gemenskap byggs till stor del av våra gemensamma historier. Många av våra viktigaste historier finns i Berättelseboken. Dessa historier tolkar vi och tolkar om dem, vi diskuterar och förklarar. Historierna fylls med mening. Historierna vägleder oss.

Regelsamlingar och dogmer

Vi pratar mycket om hur man ska vara med varandra. Vi gillar etik och förstånd. Fillosofer ger perspektiv. Man kan tolka det mesta på olika sätt. Vi anser inte att regelsamlingar och liknande dokument har med religion att göra. Gud har inte åsikter om hur vi ska leva, i alla fall inte i detalj. Om gud finns vill han att vi ska ha det bra och att vi ska behandla varandra väl. 

Kyrkor och församlingar

Kyrkor och församlingar gör mycket gott, men de har visat sig att de har en tendens att skapa hämmande regler och förbud. Viljan är nog bra, men det leder ofta fel. Det blir ofta tvärtemot det församlingen egentligen ville. De som anser sig vara goda församlingsmedlemmar tenderar att exkludera de som inte är med i deras församling. Detta är naturligt, men inte bra.

Därför är våra församlingar ofta fokuserade på någon bra fråga som att hjälpa ungdomar eller något annat. De har inga dogmer som de alltid hävdar, de koncentrerar sig på att göra bra saker.

Bra saker som vår församlingar ofta gör är att arbeta för kärlek, andlighet, hitta storheten i oss, riter, tolka historier. De letar efter olika sätt som göra att människor mår bra.

Helger

Vändehelg.

Det är vår största högtid och nästan alla firar den på något sätt.

 

Vändehelgen är inte särskilt religiös, för vissa är den det, för andra inte. Vi firar den till minne av när det vände och dessutom för att fira att året vänder.

 

För sexhundratjugoåtta är sedan vände det och människor började arbeta för ett bra samhälle. Det är därför vi kallar detta är för 628 EV.

 

Vi har förlagt Vändehögtiden till den tid på året då allting vänder, ljuset återkommer.

 

Under Vändehelgen brukar vi läsa ur Berättelseboken. Speciellt de berättelsers som finns i Nya Berättelser, då allting vände.

 

Varje familj har olika traditioner kring helgfirandet. Ändå känns det som en gemensam högtid, det kanske beror på att vi gillar att ha traditioner som liknar andras traditioner. Vi håller på vårt eget och sammanväver det med de andras traditioner. Det utvecklas hela tiden, men människor upplever det som att det alltid har funnits och det är bra.

 

Våra historiker brukar ofta berätta om hur helger firades förr i tiden. Då får vi lära oss att det nästan alltid och överallt legat en högtid vid samma tillfälle på året, då det vänder. Historikerna brukar också berätta om att man firat olika gudar och profeter vid dessa tillfällen. Det finns det fortfarande människor som gör. Att höra om allt detta stärker oss i viljan att fira vändningen, det känns viktigt.

 

De som tror på gud säger att de känner närheten till gud extra stark under Vändehögtiderna.

De som inte är så intresserades av frågor om gud brukar kontra med att de känner närhet till alla människor under dessa helger.

 

Vändehelgen på vintern firas av nästan alla överallt. Andra Vändehelger är mer lokala och har olika orsaker, det kan ha med ljuset att göra eller så firar man någon händelse. Det finns mycket att berätta om detta. VI tycker om att fira, vi gillar riter och tradition. Och vi gillar rörelse!

Kyrkan visavi gud

Hos oss är kyrkan till för människorna, vår kyrka är inte till för gud. Vi tror att gud klarar sig bra utan att vi ”offrar” oss för gud. Gud vill ju att vi ska ha det bra.

 

Bland våra berättelser finns en fotbollsmatch där gud har ett lag och kyrkan ett annat.

Det är en hård kamp, men tillslut vinner gud. I ”Nya berättelser” kan man höra på fotbollsmatchen.

Laguppställningen är:

På guds sida: Försoning, Meditation, Varande, Liv. Målvakt: Ansvar.

Nåd är avbytare. Fystränare: Odysseus.

På kyrkans sida: Förlåtelse, Tradition, Regler, Bön, Riter, Hjälp.

Målvakt: Fundamentalism. Rådgivare: Påven och Talibaner.

Domare: Liv

 

 

 

 

Alla är fotboll