Utbildning

Skolan och folkbildningen förmedlar baskunskaper och konsekvenstänkande.

Efter skolan går de flesta ett år på universitetet. Univresitet söker, fördjupar och synliggör kunskap.

Därefter kan man fortsätta på universitetet eller skaffa sig en yrkesutbildning som går ut på att tillämpa kunskap.

Hur vi hittar kunskap

 

Det är sällan vi har rätt kunskap när vi behöver den, men det är faktiskt lätt att hitta rätt kunskap. Så här tänker vi klicka för att se vår ”kunskapsbild”.

ella_sid7 klipp.tif.jpg

Teckning av Ella Bäckman

ella_sid7 klipp.tif.jpg
ella_sid7 klipp.tif.jpg
ella_sid7 klipp.tif.jpg

Utbildning

Den mesta utbildningen är gratis och tillgången på utbildning är stor.

Parallellt med utbildningen sköter folk sina pliktjobb två dagar i veckan.

(se mer nedan)

 

Upp till 21-års ålder anses folk behöva hjälp med att skaffa sig utbildning. Därefter ligger ansvaret på individen.

 

Betygsystemet innehåller femton steg. Steg ett, två och tre är underkänt.

 

Betygssystemet fungerar inte som urvalskriterium, det är en stimulans för att kämpa, lära och utvecklas.

 

Det är ganska lätt att klättra ett steg uppför skalan.

 

 

Det finns många olika examen som ofta är krav för olika jobb. De flesta examina är fastlagda och kräver godkänt på olika kurser. Men man kan också snickra ihop egna examina.

Examensbevis får endast utfärdas av godkända institutioner. Och innehållet är standardiserat. Där finns information om den som examinerar, information om godkända kurser och när det är aktuellt information om vilka yrken och nivåer som examen syftat till att utbilda personen till.

Om kurser blir fulla tillämpas lottning bland de som är kvalificerade. En mindre del av platserna är reserverade för personer med speciella meriter.

(se mer nedanför)

 

Universiteten är platser där kunskap skapas och tillgodogörs samhället.

 

Användbar kunskap är lätt att finna för den som är intresserad.

 

 

Forskare arbetar inte längre med administration, de skapar kunskap, gör den tillgänglig och de utbildar.

 

 

Behovet av forskning upplevs som oändligt, därför behövs en prioritering. Det mesta av denna prioritering sker i forskarsamhället, men ofta krävs även att samhället ingriper.

Modellen med parallella utredningar brukar då användas.

Pedagogik

Vi har många utmärkta pedagoger. Vi har märkt att det går fort att lära sig om pedagogiken är den riktiga.

Vad är då riktigt bra pedagogik? Vi har märkt att det är individuellt, det beror på pedagogens och elevens personlighet och det beror på vad som ska läras. Bra smörjmedel är motivation, engagemang och rörelse.

Vi har också märkt att pedagogik är något man kan lära sig, men det kräver stor ödmjukhet och brinnande intresse.

Skola

Forskningen kring pedagogik har gjort stora framsteg och utvecklas ständigt.

Hur man lär sig saker tycker vi är mycket spännande.

 

Vad som är viktigt att lära sig i skolan diskuteras hela tiden och växelverkan med olika institutioner på universiteten fungerar utmärkt.

 

Vi blir allt mer överens om vad som är viktigt att lära ut i skolorna, vi har ju så mycket erfarenhet som finns tillgänlgig i de olika historiska institutionerna.

Alla lärare har rätt till en lärarassistent.

Assistentjobben  ses som ganska tillfälliga instegsjobb till andra jobb och de är ganska dåligt betalt.

Läraren väljer själv sina assistenter och bestämmer vad de ska göra.

 

Extraundervisning

Extraundervisning/stödundervisning bestäms av läraren i samarbete med elevens föräldrar.

 

 

Sentenser

Varje årskurs har en sentens som ska fungera som inspiration till lärare och elever.

Tillexempel har årskurs sju denna sentens:


”När det du vill ska hända:
Om du tänker kloka saker då händer det inget alls. Om du säger det så inspirerar du. Om du skriver ner det kan det bli gjort. Det du skriver ner och följer upp det blir gjort.”

Sentenserna speglar läroplanen och kan ibland variera mellan åren.

Vissa skolor har egna sentenser.

 

En del lärare blir inte inspirerade av sentenserna och då struntar de i dem.

Praktiska yrkesutbildningar

Vi har många människor som gillar att arbeta.

Många vill arbeta med sina händer. Därför finns det gott om utbildningar som ger färdighet i hantverk och liknande.

Ibland vill eleverna utvecklas teoretiskt ibland vill de utvecklas hantverksmässigt. Vi gillar bägge utvecklingsvägarna. Många ändrar inriktning när de blir äldre. Åt bägge hållen.

 

När någon vill lära sig ett hantverksyrke eller liknande så är det praktiska kunnandet det viktigaste. Det viktigaste är att eleven kan utföra arbetet.

 

Men eleven ges även chansen att förstå varför arbetet ska utföras och varför det ska utföras på ett visst sätt.  

 

Om man tillexempel lär sig att koppla rör till en ventilationsanläggning så är det roligt för eleven att veta vad omblandande respektive deplacerande ventilation är for något. Hur det fungerar i olika situationer.

 

Det är dock inget krav för att eleven ska kunna utföra sitt arbete. Därför ingår det i kursen att delta i föreläsningar och grupparbeten om sådant som ligger utanför det verkliga behovet, men det ges inte betyg.

 

På det som krävs för att utföra arbetet krävs kunskap och färdighet. För kringkunskaper krävs endast närvaro.

Folkbildning

Ett välutbildat folk kan skapa ett gott samhälle, det kan även ett outbildat folk. Men risken för misslyckanden, för dåliga samhällen, är mycket större om folket är okunnigt.

Därför satsar vi på att ständigt utbilda folket.

 

Vi tror att vuxna människor lär sig på ett annorlunda sätt än unga människor. De vuxna har lättare för att förstå och använda sin kunskap. Däremot glömmer de vuxna det mesta av det de lärt sig. Vi tycker att det är ok. Eftersom vi har märkt att kunskaperna ändå finns kvar i hjärnan och ständigt påverkar annan kunskap. Kul tycker vi. Så vetenskap och forskning är något vi ständigt håller på med.

 

Vi har märkt att de vetenskapliga metoderna är möjliga att använda i privatlivet.

 

Dessutom är vi mycket intresserade av hur känslor påverkar vår uppfattning av kunskap.

Vuxenundervisning

Visst vill vi alltid lära oss mer och framförallt vill vi förstå hur vi ska använda vår kunskap. Vi håller oss i rörelse.

Många byter intressen, jobb och branscher under sina liv. Olika livsskeden ger olika fokus. Vi ser till att stötta allt sådant eftersom vi gillar att det rör sig.

 

Med hjälp av vuxen undervisning så blir livsförändringar bra.

Universitet och högskolor

Från våra universitet och högskolor föds hela tiden ett bättre samhälle.

 

Det är på dessa ställen det skapas förutsättningar för att kunna göra bra saker.

 

Universiteten är delaktiga i nästan allt vi gör. Där finns så mycket samlad kunskap att använda. Politikerna har direktkontakt med universiteten. Vem som helst kan få intressanta svar på nästan allting. Speciellt gillar vi att prata med dem som arbetar på universitet och högskolor.

 

Universiteten styrs av professorskolegier. Där går ofta debatten hög. Åsikterna möter varandra, sällan kommer de överens. Det gillar vi och lyssnar och reflekterar.

 

Professorskolegierna har många olika styr-  och beslutsgrupper. Kloka människor blandas med galna genier, fast de flesta är ganska vanliga människor.

Urval till studier.

Vi gillar lotterier. Det ger alla en chans.

Vi gillar att den som kämpar ska få en chans.

Vissa är speciella, udda, begåvade. De ska få goda möjligheter att nyttja detta.

Vissa är speciellt lämpade, det gillar vi.

Sättet vi finansierar utbildningen (se nedan) gör att människor väljer bra studier. Passion och begåvning har också stor betydelse när människor väljer utbildning.
Staten styr med tillgång och ”bristpengar” (se nedan), individen styr med vilja och rörelse. Vad hen gör.

Det gör inte så mycket om människor utbildar sig i onödan. På något sätt kommer de alltid att använda den kunskap de har.

Finansiering av utbildning.

Utbildningen är nästan alltid gratis. Men det kostar att leva medan man utbildar sig. Normalt finansierar den studerande sin utbildning genom att sköta sitt pliktjobb, två dagar i veckan.

 

Utbildning till bristyrken kan behöva stimulans. Då får den studerande lite lön under utbildningstiden, som bristpassionsjobbsersättning. Storleken på denna lön varierar beroende på hur stor bristen är.

Tack_alla_kulturhjältar_2_(2).tif